Glasblåsare, verkmästare. Blev ca 64 år.
omkring 1686 Tyskland. [1]
Dör vid 63 år. Far och mor okända.
1692 Henrikstorp gb, Perstorp (L). [2]
Henrikstorps glasbruk eller Skånska glasbruket var i drift 1692–1760. Det anlades av Göran Adlersteen, som 1691-09-10 fick privilegium att anlägga ett glasbruk i de skogrika delarna av Skåne,
Glasbruket kom vid sidan av Kungsholmens glasbruk att bli det tidiga 1700-talets viktigaste i Sverige. Bruket ödelades av en anlagd brand i maj 1762 och återuppbyggdes inte.
Adlersteen anställde en grupp yrkeskunniga arbetare från Tyskland. Som mest var ett 60-tal personer anställda vid glasbruket. Bland ett 25-tal glasarbetarsläkter var t ex
Gundelack, Kamp, Konkel, Packman, Wentzel, Giertz, Schieffman, Heintz, Gråberg.
Till en början tillverkades enklare varor som fönsterglas och flaskor, men från 1715 utökades privilegiet till att omfatta ofärgat hålglas (blåst glas) och graverat glas.
Sand togs från Finjasjön eller Sorrödssjöarna och kvarts bröts i Attarp i Västra Torup.
Från mitten av 1700-talet ökade konkurrensen från de nyanlagda bruken Limmared och Kosta.
Efter att bruket lagts ned flyttade ett antal glasarbetare till Anneberg, Värmland, där ett nytt glasbruk som startades upp omkring 1762.
Mycket mer att läsa:
[1] sv.wikipedia.org/wiki/Henrikstorps_glasbruk
[2] Guno Haskå, På Skånska glasbrukets tid. Liv och händelser i Perstorp 1691-1762, Polen, TOTEM, 2018 (ISBN: 978-91-639-8532-2)
[3] Noreen S. E. & Graebe H. , Henrikstorp. Det Sånska glasbruket 1691-1760, Göteborg, Tre tryckare, 1964
1732-10-06 Lindebergs prästgård i Jäts socken (G). [3]
1750-01-14 Henrikstorp gb, Perstorp (L). [4]
Dör vid 63 år
1704-04-24 Henrikstorp gb, Perstorp (L). [5]
'första söndag efter Påsk trolofvades glasblåsaren Matthias Goith med pigan Maria Gundelach'
1704-06-26 Henrikstorp gb, Perstorp (L). [6]
' Dom 2 Trinita: ... glasblåsaren Mattias Goith med pigan A. Maria Gundelack af glaasbruket'
Kallar sig också tidvis Goith (Gåidtz, Goitz, Goidt). På bruket fanns en skräddare Peter Kamp f ca 1657 i Tyskland, men som inte var släkt med Mathias. Enl Haskå [2] använde han Goith vid dopen 1705-1712 och 1716 och Kamp vid dopen 1717-1731. Som dopvittne 1711-1717 ibland Goith ibland Kamp.
Ättlingarnas namn förekommer i flera varianter: Kamp, Kamph, Camph, Campf ... även för samma person. Jag väljer att använda Kamph med h genomgående för ättlingarna i denna släktdatabas.
Födelseåret? Det är beräknat från att han är 63 år när han dör 1750. När han 1704 gifte sig med A M Gundelack (27 år) skulle han alltså varit bara 18 år och glasblåsare.
Referenser:
1. Arkiv Digital om ej annat anges
2. Guno Haskå, 'Kyrkböcker i Perstorp 1680 - 1767', 2009 (CD1)
3. Guno Haskå.'På Skånska glasbgukets tid. Liv och händelser i Perstorp 1691-1762', 2018,s 252
4. Noreen S E & Graebe H, 'HENRIKSTORP DET SKÅNSKA GLASBRUKET 1691-1760', 1964
5. 'CARLSTADS STADS HISTORIA under de 50 åren närmast före branden 1865', 1914
6. C E Nygren, 'KARLSTADS BRAND 1865 och stadens senare historia', 1915
7. Begqvist N E. 'GAMLA KYRKOGÅRDEN I KARLSTAD',1974
8. Rolf Berlin (RB).www.morlanda.se/mis1705/default.html